Egen blomtant

Det är bra att en egen blomtant i hemknutarna. Hon vet precis när det är dags för mig att köpa hem en blombukett åt Tua. Då vinkar hon mig till sig. Praktiskt, då behöver man inte fundera på det själv.

Hon vet också vad jag ska köpa. Också det är praktiskt. I dag pekade jag på en bukett röda och violetta blommor. Nej, tyckte blomtanten. Dom är inte så bra. Du ska ta dom här vita i stället. Dom är bättre. Men jag vill ha dom där röda, sa jag. Nåja, då får du dem också, för dom passar ganska bra ihop med dom vita.

Hon vet också hur många buketter jag ska köpa. Mycket praktiskt. Jag hade tänkt mig en bukett, men det blev tre idag. Den röda och den vita, och så en extra bukett röda. För hennes dotter är sjuk och hon är inte på plats i morgon, och nu är hon på väg att packa in för kvällen. Därför ska jag köpa tre buketter. Nåja, grannarna kunde faktiskt få en blombukett...

Hon vet givetvis också vad det kostar. Synnerligen praktiskt. Man behöver inte pruta eller så. Eftersom vi är stamkunder, så säljer hon blommor åt oss erkänt billigt. Så det är faktiskt ingen fara med den saken.

Som ni alla förstår, är det mycket praktiskt att ha en egen blomtant i hemknutarna.

Att gömma en katedral

Från det berömda Taksim-torget  i centrala Istanbul börjar gågatan Istiklal. Där kan man bland annat se diverse cafeer, hamburger- och kebabrestauranger. Vad man inte kan se...

är att dessa små restauranger egentligen döljer något stort och vackert bakom sig. Alldeles riktigt, det är är ett kyrktorn du ser.

Det är ingen liten kyrka som man har gömt bort ur stadsbilden, utan en jättelik vacker katedral.

Den grekisk-ortodoxa katedralen Den heliga treenigheten byggdes vid Taksim-torget 1880.

Den vackraste byggnaden vid torget helt och hållet göms bakom oansenliga små restauranger. Det här är möjligen ett utslag för att gömma bort det kristna i det muslimska Istanbul. Eller så är det bara frågan om dålig stadsplanering.

Jag berättade om min iakttagelse under en lektion på språkkursen. Min lärarinna var av helt samma åsikt som jag. Hon uppmanade mig att som utländsk historieforskare skriva ett brev till stadsdelens borgmästare. Det kunde ha en betydelse menade hon. Ja, kanske gör jag det...

Den muslimska huvudduken

Muslimska kvinnors huvuddukar skapar diskussion världen över. I väst talar man ibland om förtryck då man tänker att kvinnor måste underkasta sig denna sedvänja.

I Turkiet har huvudduken i huvudsak en annan betydelse. Det säger de som jag har talat med.

Huvudduken var förbjuden i Atatürks Turkiet från nationens första år ända fram till 2008. Den unga nationen ville förbjuda religiösa uttryck och också befria kvinnor från ett gammalt tvång. Men genom förbudet att använda huvudduk upplevde många ett nytt förtryck - de  som vill uttrycka sin muslimska tro. Att bära huvudduk är därför många kvinnors sätt att protestera mot den lag som kändes begränsande. Paradoxalt för en västerlänning är det därför att huvudduken symboliserar frihet och demokrati.

Huvudduken uttrycker naturligtvis i första hand religiös tillhörighet. Den som bär huvudduk signalerar att hon tar sin muslimska tro på allvar och försöker vara en god människa. Det är t ex betydligt svårare att ens tänka sig att stjäla något om du har huvudduk, sade min bekanta. Om du då skulle ertappad för stöld skulle du dra vanära över alla muslimer, sade hon. Huvudduken påminner också dig själv om att försöka leva ett rätt och hedersamt liv.

Duken talar också om anständighet. Den innebär att man döljer håret för främmande mäns blickar och därmed hjälper dem att inte falla offer för primitiva drifter. Håret har i islam ansetts vara ett förförande blickfång. Det känns tryggt att bära huvudduk, sade min bekanta.

Flickor från den första pubertetsåldern, från 9 års ålder, har rätt att bära huvudduk. Det får däremot inte barn göra. Det betyder då att flickor som kommer upp i puberteten kan signalera något nytt för omvärlden: jag inte längre ett barn, utan har blivit kvinna. Därför är det många skolflickor som tidigt besluter sig för att bära huvudduk.

Min bekanta sade sig ha ca 15 huvuddukar i sin garderob. Det finns dukar i olika färger och mönster, så att man kan skapa en vacker helhet av sin klädsel. Om klänningen är blå och röd försöker hon hitta en duk i matchande färger, t ex med inslag i samma blå eller röda färgskala. Också modemedvetenheten finns kvar. Vilka färger som är årets mode är många kvinnor synnerligen medvetna om.

I vissa länder, som Iran och Saudiarabien, är kvinnors huvuddukar obligatoriska. Då är det givetvis frågan om något helt annat än frihet att visa sin religionstillhörighet eller att klä sig som man vill.

Varför finns det så få kristna i Turkestan?

Med begreppet Turkestan avser man de länder där man talar med turkiskan besläktade språk. Dessa länder är förutom Turkiet, också Azerbadjan, Uzbekistan, Turkmenistan, Kazakstan och Kirgizistan. Listan kunde förlängas med närliggande länder.

Denna del av världen har en gång drabbats av en fruktansvärd erövrares skoningslösa dödande. Det är frågan om den mongoliske härföraren Timur Lenk (Timur i-Lang, eller Tamerlan).

Timur Lenk levde mellan åren 1336 och 1405 och gick i Djingis Khans fotspår. Från år 1369 var Timur Lenk enväldig härskare över mongolerna. Som en nomadfolkets son såg han det som självklart att ideligen utvidga sina områden. Varje vår drog därför mongolernas härar ut för att plundra, röva och tillfoga nya områden till sitt växande rike.

Utgående ifrån Transoxiana, där Timur Lenk var provinsguvernör, lade han småningom under sig allt större områden. Först tog han makten i sitt eget land Tjagatai (Uzbekistan), senare i Khwarezm (Turkmenistan), Armenien, Georgien, Kirgizistan och i Khorasan (norra Afghanistan). Senare kom turen till Mongoliet, Persien,  Kazakstan och södra Ryssland ända till Moskva, Attock (Pakistan), norra Indien, Mesopotamien (Irak), Syrien, det osmanska riket och Byzanten.

Historiker menar att mongolerna kunde ha erövrat Europa om de velat. Men Timur Lenk vände sig i stället österut i ett stort fälttåg mot Kina. Under detta fälttåg dog han år 1405.

Timur Lenk var skoningslös mot både fiender och mot civilbefolkningen. Särskilt hård var han mot judar och kristna. I otaliga städer mördades dessa till sista man och kvinna. De kristna kyrkorna i regionen led ett så svårt slag att de till denna dag inte har kunnat hämta sig från det. Kyrkan utplånades helt och hållet i stora delar av Turkestan. Sammanlagt beräknas Timur Lenk ha låtit döda 17 miljoner människor, ca 5% av världens befolkning. Med tanke på världens dåvarande folkmängd var han en större massmördare än sentida gelikar.

På grund av denna härförare har denna del av världen blivit en vit fläck på kyrkans världskarta, trots att den tidigt slog rot och utbreddes.

Tillbaka till skolbänken

Idag började vi igen - i språkskolan. För mig började nu tionde klassen, för Tua tolfte klassen.
Det har blivit ett ganska långt uppehåll sedan vi gick i språkskola senast.

Redan 8 kurser räknas som samma läromängd som ett finländskt gymnasiums korta språk.
Men då man finns i landet där språket talas, och då man behöver komma tillrätta med det i alla situationer, då känns det otillräckligt. Det är alltså inga överkurser det är frågan om, utan helt nödvändiga kompletteringar i det verktyg vi dagligen använder.

I min nya grupp finns det två syrier, en kines, en japan och en ryss. Vi har också en ny lärare som verkar riktigt duktig och trevlig. Det känns riktigt bra att vara här igen, väl medveten om att det kommer att bli en jobbig februarimånad. Det brukar ju bjudas på mycket läxor och övningar.