Påskdagsmorgonen samlas vår församling på den protetstantiska gravgården tidigt på morgonen. Där ligger farbror K begraven sedan fem år tillbaka. Hans grav är inte tom, men han väntar alltjämt på uppståndelsen. För att bekräfta att vi alla väntar på uppståndelsen samlas vi kring hans grav varje påskdagsmorgon. De unga killarna som går i dopklassen var med i år - kanske var det bra att de fick se att det finns kristna gravplatser i det här landet.
Sedan åkte vi till kyrkan. Där var det mycket folk och fest! Många medlemmar som vi inte sett på länge - eller som vi bara hört talas om!- kom till kyrkan nu på påskdagen. Många hade också bjudit med egna vänner. Efter den festliga högmässan var det knytkalas. Massor med mat, både matiga sallader och olika slags sötsaker. Folk satt kvar länge och samtalade.
Också vi hade en vän på besök. Vår kyrkohistorikervän blev speciellt tagen av att läsa den niceno-konstantinopolitanska trosbekännelse på turkiska. Att läsa den i modern version just i den stad där den kom till för ca 1700 år sedan. Visst är det stort!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar