söndag 21 september 2014

Vår bostadsförmedlare

Den 23 augusti skrev jag ett inlägg om att vi funderar på att flytta.

Nu har vi kommit ett rejält steg närmare målet! Vi har mött "den rätta" - vi har mött en bostadsförmedlare som hjälper oss mer än vi någonsin vågade hoppas. En ung kille som talar hyfsad engelska, en anspråkslös pessimist som är snabb att erkänna sina misstag, typ "Förhandlingarna misslyckades tyvärr den här gången eftersom jag missförstod er". Sympatiskt.

Vi har också hittat en lägenhet vi båda tycker om:en trerummare med havsutsikt i ett gammalt ärevördigt område, bara 10 minuters promenadväg från Üsküdar hamn. Vi har förhandlat kring priset i flera repriser, och nu har vi både avtal och nycklar. Hyresvärden är en 80-årig farbror som deltog i Koreakriget på -50 talet. Han och hans fru har bott i lägenheten i 40 år. När förmedlaren berättade att Torsten är präst i Finland sa farbrorn glatt att "det står i Koranen att man ska visa respekt för Bokens folk". Tack för det!

I Finland har vi flera gånger bott i gamla charmiga hus med vissa skavanker. Vi tycks hålla stilen. Bostadens väggar är visserligen nymålade, men både köket och badrummet är i dåligt skick. Dem måste vi renovera. Men med bostadsförmedlaren vid vår sida! På två dagar skaffade han fram en renoveringsgubbe och var med och tolkade vid vår träff. Några dagar senare kom offerten, en mycket bra offert som vår vän prutat färdigt samt översatt till engelska.

Nu vet vi inte ännu var det här slutar. Håller tidsramen, blir renoveringen utförd? Kommer vi att vara nöjda med hur den utförs? Vi har inte facit på hand.
Men just nu är vi glada! Vi är glada över bostaden! Vi är  glada över all hjälp vi får av vår unga bostadsförmedlarvän! Vi hoppas vår relation till honom varar länge. Vi ser också fram emot att flytta till Salacak-området, med allt det nya det innebär! 





Lägenheten har en överraskande väggmålning i vardagsrummet: Atatürk. Han får nog bli kvar, han gav ju oss bokstäverna. (Fram till 1928 skrevs turkiskan med det arabiska alfabetet.)

1 kommentar:

  1. Härligt att läsa detta. Turkarna brukar ha svårt med att ha fel. Åtminstone vill man inte erkänna det. Så ni har funnit en verkligt ödmjuk typ! Kanske han t.o.m. en dag finner sig vara syndare som behöver Guds nåd! Det svåraste för oss människor, till vilket folk vi än tillhör! Lycka till med renoveringen! Låt oss bloggläsare följa med hur det går. Minns inte var Salacak befinner sig. Ska se efter på kartan.
    I förbön, Solveig

    SvaraRadera