Våra goda vänner Lena och Johan kom på besök till oss den första veckan i maj.
Vädret var mestadels varmt, så ett dopp i havet gjorde vi när vi kunde.
Vi kunde ha enbart lätta packningar, eftersom våra övernattningsställen transporterade vidare vårt bagage till nästa ställe. Då blir det inte onödigt tungt.
Vallmon blommar längs de gamla sitgarna uppe i bergen.
Att ta av sig skorna då man håller paus är en viktig regel som fötterna mår bra av.
Tidvis gick vi på urgamla stigar, som sannolikt funnits ända sedan antiken. De var då de enda lederna, förutom romarnas vägar och vattenvägarna förstås.
Märkligt att ibland korsa uttorkade floder och t o m komma till ett berg ur vilken det strömmar naturgas, som brinner.
Turkarna kallar Medelhavet det goda och ljusa havet, till skillnad från Svarta havet, som med sina förrädiska underströmmar verkligen är ett farligt och mörkt hav.
Vandringen gick också igenom och förbi gamla ruiner för antikens tid. Bosättningarna byggdes gärna nära källor och bergsfloder.
Den antika staden Olympos från den hellenistiska eran hade en lugn hamn vid en fin älvsmynning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar